Kvinnokollektivet

Ord som känns meningslösa att ha kvar,
men som var något nytt och härligt och krävde tanke när de kom.
Små meningar värme som om hela världen hängde på dem.
Att få just den uppskattningen eller omtanken som du hade hoppats på.
Eller kanske ett litet avslutande ord som var så mycket mer än fyra bokstäver.
Hopp om en framtid i ordet.
Små uppgörelser om kaffe mot en kram,
några ord skrivna i desperation "jag behöver dig".
Citerade texter med ett redan känt budskap,ett förlåt.
Som inte godtogs.
Texter som får en att minnas just den dagen,de kläderna,den staden,dofterna,tankarna,viljan efter just det,som gått över idag.
Kärlek och omtanke från inatt,
de har bytts ut ett par stycken men allt är ändå detsamma.
Kaffe,puss,din,fan,när,var,hur och varför?
Äh,vi tar en kaffe och ordnar upp det här.

Lördagkväll och jag rensade ur min inkorg till tonerna av ett piano.

/Hon som inte vill bli inkvoterad