Kvinnokollektivet

Åh mix, hur känns det nu?

Skriv mer! Skriv - mail till oss om du inte vill skriva i bloggen. Det är jättebra att i lugn och ro få sätta ord på vad man känner. Annars växer det fast i kroppen fast man inte riktigt har definierat vad som är fel.
Kommer du hem till jul? vill kramas!

Ella dina bilder från bergen är fantastiska! vill se mer!

Jag har så stört mkt på gång. Som vanligt. Ska till gbg (min nya favvostad!) och visa bildspel om en vecka. Ska göra en 5 min film på 2 veckor (väldigt lite tid!) Jag ska donera 3 konstverk som ska auktioneras ut och pengarna går till hungerprojektet. Jag ska kanske vara VJ på deras fest också. Jag ska ställa ut i ett galleri men där kan jag bestämma datum lite friare så det får nog bli till våren.
Har jobbat mkt också. Plantagen och som konferensvärdinna på läkarkonferens. Och går i skolan. Men det gör jag ju knappt längre. Är där när jag behöver ngt, lektionerna är heeelt ovärda. Nu iaf.
Har dansat jättemkt sista dagarna igen, jättejättekul! Var i en studio på kulturhuset och dansade och filmade, sen i skolans greenscreenrum (rum med gröna väggar och golv för att man lättare ska kunna klippa ut i datorn) och dansade och filmade igår.

glömmer inte att ta det lugnt dock, det ska va gött å leva, annars kan det kvitta! mkt kärlek och roligt och mys och filmkvällar och middagar och inte alls  så mkt härj och kalas som i våras. mys!

Ja Mikaela, fan vad jobbigt det blir när man stoppar undan känslorna. Det slår till så förbannat hårt sen bara. Jag är glad att höra att du och Elin pratade om det och att du fick gråta ut ordentligt, hjärtat mitt!

Bxl är en svår stad att få vänner i. Att hamna i den internationella kretsen överhuvudtaget är svårt. Jag försöker själv bara att undvika dem så mycket som möjligt. Jag känner mig obekväm med dem. Som nu vill jag bara umgås med mackarna, undantaget Annelie o Lasse såklart.

I helgen  har jag gett mig själv ledigt. Jag ska låta mig själv vara och göra sånt som gör mig glad. Ikväll ska jag dricka vin med mackarna. Imorgon ska jag gå på museum. Söndag kanske upp i bergen om det inte regnar.

Känslor. Hmmn, de växer.

Jag vet inte riktigt vad som hände men igår brast det.

Det var nog mycket på grund av att jag inte fått lufta mina känslor på ett tag utan bara hållit allt inom mig, ni vet sådär som det blir ibland och man inte riktigt inser det förren det rinner över.

Iaf började det på morgonen när jag innan jobbet hann kolla runt lite på facebook och där såg allt roligt som Elin

gjort under helgen... Det kändes jättejobbigt och jag ville nästan bara börja gråta. Men jag åkte till jobbet iaf och dagen var väl sisådär, sen när jag kom hem så fick jag en kopp kaffe av Thomas och när han kramade mig och frågade hur det var så brast det fullständigt. Jag bara grät och grät och grät och drack lite kaffe där i mellan. Det kändes väldigt befriande måste jag säga..

Det som egentligen känns jobbigt är att det inte riktigt blivit som jag trodde när Elin kom ner, vi hinner nästan inte umgås alls. Vi har visserligen våra Bones-kvällar på måndagar men då hinner vi inte prata så mycket.

Jag räknade inte med att hon skulle komma ner och göra mitt liv så himla mycket bättre men jag saknade ju henne när hon inte var här så det skulle ju ändras iaf, men så har det inte riktigt blivit.

Sen tycker Thomas att jag är borta för mycket också, medan jag tycker att jag nästan aldrig gör något. Jag känner att jag inte hinner/orkar umgås med någon. Vill heller inte umgås bara med Elins au-pair kompisar för det blir bara ytligt och det vill jag inte. Vill ha riktiga kompisar, och känner att jag står och stampar på en fläck och jag är int enöjd och det vill jag ju vara. Samtidigt är det jobbigt att inse att man är vuxen och numera sambo och har ett ordentligt jobb och att man faktiskt är tråkig.

Så allt det här satt jag och grät ur mig över en kopp kaffe.

(Senare slog jag även huvudet i skåpluckan och var jag tvungen att sitta på golvet med en isklamp mot bulan och gråta lite till...)

Senare kom Elin över (eftersom det var måndag och Bones) och vi pratade väldigt mycket vilket var jätteskönt.

Jag förklarade allt för henne och hon förstod och vi diskuterade allt möjligt och jag fösökte lägga upp en lite lös plan för hur jag ska förbättra allt. Detta är också ett led i hela "vi kommer vara här ett tag, gör det bästa av det"-insikten som jag hade förut, men det tar ju alltid lite tid från tanke till handling...

Och nu känns det bättre. Bara så ni vet.

I fredags var det dags för dagen D. Idag också förresten.Men vi börjar med fredagen... Åkte till örebro, satte mig på java och väntade på ILSE!!! :D Åh det var fint att ses och få lite quality-time trots allt! Sen hem till gabriella som såklart bor i en barack på grankotten. var annars? det  va himla konstigt att va där utan dig ella.
Jag var sjuk, hade feber och va trött. Åt en alvedon och drack sprit. Det hjälpte. Klockan är nu alltså halv åtta. Vi liftar in till stan med en polis som ska på nattskiftet för vi missade bussen och skulle kolla VJ o DJ grejer. Kom till stället, DJ-check, VJ-check sen öl och massa fint folk! Jag målade mig som en cheetah, hade guldprickar på armarna! yes! jag är jättejättenöjd med videon. det blev skiiitbra.

Jag har jätteont i knäna sen min dansteater uppvisning idag. måste ta hand om dom skriver mer sen. puss, kolla:

http://www.vimeo.com/7047941

ett litet smakprov av vad som visades i fredags. men det är typ bara en tiondel. mindre.

Kom precis hem från Grekland! Fattigare, förkyld, med en annan syn Mackan men åh så nöjd jag är!

Ville egentligen bara skicka er en massa kärlek och säga att jag saknar er!

Fredagar betyder sista arbetsdagen, oftast lite mindre att göra, vecko-fika med admin och sen heeeeeelg!

Och av någon konstig anledning brukar också fredagar vara de dagar jag dricker mest kaffe...jag fullkomligt bälgar i mig kaffe..

Jag har haft ett samtal med min närmaste "chef" och diskuterat hur det har gått sedan jag började och hur det kommer se ut i framtiden, ett utvecklingsamtal kort sagt.

Hon sa att de trivdes bra med mig och att de tycker jag gör ett bra jobb och att de gärna vill att jag stannar kvar om jag vill, och det vill jag ju gärna! Dock är det lite praktiska frågor som måste lösas först, bla budgetfrågan, och om de som är tjänstlediga kommer tillbaka eller om de stannar på sina nuvarande tjänster..

Inget är spikat men det ser lovande ut!

Skulle ju passa mig bra, för då kan jag ju ev. plugga lite vid sidan av vilket jag vill göra.

Så det känns bra allting!

Har till och från känt att jag inte vill stanna här i Bryssel, har på något sätt haft en rädsla för att vilja bli fast här.

Lite i stil med att i Bryssel kan man inte bo "på riktigt", tanken är att vi ska flytta till sverige och bo där "på riktigt"

Jag har inte känt mig som att jag bor här, utan liksom flyter lite på ytan.. det är svårt att skaffa riktiga kompisar eftersom de flesta bara är här en begränsad tid.

Men nu har jag insikten smugit sig på mig att det kanske inte är så farligt om jag är kvar här i 3-4 år till, det behöver inte vara så uppdelat Bryssel- Sverige. Och det faktum att jag inte riktigt känner mig hemma är nog för att jag går och väntar på att vi ska flytta hem för då kommer det bli så himla bra allting. Yeah right, istället glömmer jag att leva här och det är icke bra!

 

För att ni ska få en insikt i mitt liv:

Fin Vinterkappa som jag köpt på H&M!







Bord som Thomas byggt







Thomas in action




Jag, Thomas och Elin gjorde en utflykt till Mini-Europe





Såg bland annat denna fina byggnad!




Hyllan i badrummet när den blev klar, byggd av Thomas också.




Over and out

Damn!
Har en ny hang up.
Det händer mig alltid! Hela tiden.
Nu är det ju så lyckligt att den här gången är vi iaf väldigt bra på att kommunicera.
Eller, bra och bra. Jag är bra på att kommunicera.

Tycker inte att det borde vara så svårt. Tyckte inte att jag hade något att förlora, så jag gick rakt på sak och sa att jag ville ligga. Inget mer. Bara lite fysisk kärlek. Varit sociala hela förra veckan, fyllestrulat i helgen och fortsatt snacka över msn. Börjar bli lite frustrerad, tänkte få bort honom ur mitt medvetande.
Så ses vi på bussen idag, och det kändes rätt bra, förutom att jag aldrig kan vara tyst och sofistikerad utan bara babblar på om allt och ingenting.

Hur som. Frågade rakt ut om jag borde ge upp mina (något påstridiga) försök.
Varpå jag får till svar att "vi kan väl vänta lite och se hur det blir"
*suckar högt*

Vänta!?

Inte ens när man är modig, tydlig och rakt på sak är det enkelt.

Och det värsta är att det här gör mig bara mer angelägen.... Inte bra, inte bra.

Lisen!
Jag har för avsikt att komma och dansa på fredag!
Ditt blogginlägg gjorde mig väldigt lycklig!

Håller med om att vi borde vara mer, närmare, involverade.
Saknar er kvinnor!

Kaerlighed!

Syster Ilse

Inatt drömde jag om dig Ilse. Jag drömde att jag låg i sängen med vilma (bara för att vi hånglade igår och jag var nära att följa med henne hem innan jag bestämde mig för att gå på heterofest istället och dansa, kändes mer rätt) iaf så hörde jag då din röst som panikartad sa att jag måste komma och träffa dig NU. Så jag rullar ur sängen och klättrar (naken) uppför en kulle som var jättejättebrant, nästan som en vägg med gräs som jag var tvungen att klättra upp för. På vägen var det några killar som hånade mig och sa att jag inte skulle klara det men det gjorde jag! Du satt högst uppe på toppen och när jag slutligen kommit upp efter en lång och hård klättring (jag var nära att ramla ner flera gånger!) Iaf så sitter du där naken och har färgat dig till ALBINO.Du är alltså likblek men har fortfarande dina fräknar och så har du jättejätteblont (albino-)hår och ett par svarta brillor.

Sen vaknade jag :)

På fredag kväll kommer jag! Då är det ÄNTLIGEN dags att visa mitt bildspel på kisskissbangbang. Tigerkollektivet ska även dj'a i puben. Det kommer bli så fint så fint :)

MEN... det betyder också att jag inte kommer att ha tid eller ro att träffa dig på riktigt Ilse. Och på lördag måste jag tillbaka direkt för jag har lunchdejt med pappa och birgitta i sthlm och sen ska jag på teater. Tråkigt men det blir fler gånger! Och bättre än inget!

_______________________________________________________
Nu har jag lite panik i magen. Vet inte varför. Det är höst-ångest. Vad ska jag göra med mitt liv-ångest. Och vad gör jag här? Vad skulle jag göra nån annanstans? Vad är värt någonting? Dom tankarna... Ni vet..

Men det känns också bra för jag kommer ihåg när jag hade den hä'r klumpen i magen VARJE DAG och den försvann inte, bara växte.. Nu är den inte alls närvarande, den kommer ibland. Nån gång i kvartalet typ. Jag passar på att omfamna den och lyssna på "depp-musik" och tycka synd om mig själv. Kanske har nåt att göra med att jag ätit massa bullar innan jag gick och la mig. Och är lite bakis. Men jag är lite ledsen också.
___________________________________________________

Jag har haft en jättefin helg. Dansar jämt! Dansar nu i mitt huvud. Jag ska ha nån slags monolog/dansteater om en vecka och jag har inte gjort klart koreografin än.. Igår dansade jag till och från i 15 timmar på olika ställen. På LAVA med spegelvägg (jätte effektivt!) Sen hemma i mitt rum, (jag har dansgolv i mitt rum), sen på hemmafest, sen på högkvarteret (uteställe) sen på hemmafest igen (istället för att ligga med vilma). 12-03. Helt sjukt mkt dans blir det, men det är jättejätteroligt!

Jag är så stolt också för dansföreställningen kommer bli sjukt bra och jag har lärt mig jättemkt själv också!

Idag har jag dansat på lava fast jag hade jätteont i kroppen. Det var skönt också. Sen spelade jag badminton och sen gick jag och tittade på teater själv. Sirqus Alfon. JÄTTEJÄTTEBRA! Skitkul och de va jätteduktiga :)

Jag använder nog den här bloggen mest för att sammanfatta livet lite nu och då. Men skriver det här för att jag vill att ni ska veta också. Önskar att vi kunde ha everyday-contact och interna skämt som inte var flera år gamla :p

Jag har inte sett dig sen januari ilse.... Om några dagar :)

Jag har blåmärken överallt... Och jag kommer inte ihåg hur det känns att inte ha träningsvärk.. Och jag älskar det! Ska kolla om det går att filma det så ni kan få se. Jag är så himla stolt. Den är väldigt stark... Mycket känslor. Jag gillar verkligen att jobba med det här. Med att sätta ihop en berättelse som ska gestaltas och betyda någonting. Och att vara fysisk själv och få uttrycka sig med kroppen såhär. Fantastiskt!

Jag vill att ni ska se den. Kanske lite därför jag är ledsen. Jag behöver lite support. Det är läskigt också. Väldigt utelämnande.