Leaving again am I?

Jaha så har jag börjat min utbildning i videografik... Dansfilm ska det bli!

Men idag åker jag till göteborg. Igen. Kunde inte ta mig dit en enda gång medan du bodde där Ilse men nu har jag varit där 4 ggr på 1 ½ månad.. Självklart har detta med en viss tjej att göra. Men också att jag är rastlös och gbg känns som ett tryggt ställe att åka till för att få lite miljöombyte. Har inte råd/ vågar inte ta mig iväg längre. Sen, i mars när jag ska ut på 10veckors praktik, då ska jag ta mig fan till Brighton och South East Dance! Annars ska jag försöka mig på bryssel igen kanske. Köra en underground grej? Ajajaj inga pengar alls i det.. kanske ska göra det senare istället. Undergroundgrejen. Eller det gör jag ju nu också. Den 9 oktober har jag min första VJ spelning på kisskiss bangbang i örebro. SKIIIITKUUUUL!! :D

"I'm feeling rough Im feeling raw I'm in the prime of my life"

Och om det inte blir som man vill så...

"Life can always start up anew"

(- Time to pretend, MGMT)


Igen då...

I use people and let myself get used
Because I want to know what life is composed of
If it is not passion, let it be lies
- but let them be convincing


time to pretend, let it be lies. passion.
Ja, adrenalinet flyter som det ska. Kanske för att jag inte är säker på min satsning på video. I pengar alltså. Min själ är med. Ja men då så. Då var det en bra satsning.

Måste börja promenera över bron till gullmarsplan snart och hoppa på bussen mot tyresö... Fin morgonpromenad över bron, det bästa.. Dans, broar, vatten, höjd... FRIHET är ju den gemensamma nämnaren. Känslan.

Vilken tur att jag satte mig och skrev lite då, tänk vad mkt jag kommit på...

Jag vill att ni ska få se vad jag gör! Jag vill att ni ska vara med!

Puss gotta run, not leaving quite yet....
Även om en lämnar någonting så lämnar en ju inte allt. Man har ju alltid sig själv och sin historia och sin framtid.

Min dag.

Herregud nu är jag väldigt irriterad! Under lunchen täntke jag att jag skulle gå till Huis och skriva in mig på en kurs i flamländska, trodde det skulle ta ungefär en och en halv timme MEN nejnejnejnejnejnejnej!

Egentligen borde jag ha förstått att det skulle ta en halv dag eftersom ALLT administrativt här tar så lång tid.

Först ska man stå i kö och få en liten lapp (30min), sen ska man sitta och vänta (45min), sedan blir man inkallad och får svara på några frågor (5min) sedan göra ett test (10min) för att sedan sitta och vänta igen (15min) sedan sitta och prata och bli inskriven(7min)...

Lägg sedan till restid till och från stället (50 min totalt) så blir det bara en jävla massa tid!


Tänkte sedan också i mitt stilla (och ju längre jag väntade; argsinta) sinne att en kvällkurs var kortare än en vanlig kurs, eftersom de som läser kvällskurser jobbar på dagarna. MEN NEJ, en kvällskurs börjar 18.10 och slutar 21.30!!! tre och en halv jädra timme alltså. och dessutom var kurserna med endast en gång per vecka redan fulla så då fanns det bara 2 eller 4 ggr/vecka att välja på...


BLÄBLÄBLÄBLÄ.


och nu är jag så arg att jag knaprar socker för våld, och då menar jag alltså seriöst att jag tuggar i mig en sockerbit för jag blev så jävla arg för att kaffet smakade skit.


Här har ni mitt liv.

Mina två veckor på ön var precis vad jag behövde.

Jag kom hem lagom till Pappis 50-års fest, vilket innebar 1: jag slapp alla jobbiga förberedelser, 2: det kändes som om jag fick en "välkommen hem"-fest och 3: Fick träffa alla släktingar och familjenvänner i ett svep så då slapp man spendera två veckor med att fundera på om man borde åka och hälsa på dem.


Jag hann med allt som jag ville under min semester, och två veckor var alldeles lagom. Visst skulle jag ha velat ha en vecka till, det vill man väl alltid... Men kände mig ändå nöjd när det var dags att åka hem. Jag hade siktat in mig på att ta i gen hela sommaren under två vekor och det gjorde jag också. Det blev medeltid med Ella, vilket var SUPERKUL eftersom jag inte trodde det skulle bli någonmedeltid för mig iår, jag hann att spendera mycket tid med familjen, grilla, stranddagar osv, träffade alla kompisar jag ville/kunde se. Vissa var inte kvar på gotland, vilket var synd, men å andra sidan blev det ju mindre folk som jag var tvungen att klämma in i mitt "schema".


Tillbaka i Bryssel var det lugnt, iaf första veckan p åjobbet. Eller lugnt, då var det stendött. Men det var ganska skönt med en mjukstart liksom. Sen efter en veckan kom Elin ner, LYCKA! Så himla skönat att ha min syter-yster i samma stad, och det funkar jättebra med familjen hon är hos så allt är på topp. Hon stannar till december, kanske eventuellt, möjligen, troligen inte stannar hon under våren också...


Förra veckan var en busy bryssel-vecka; Tisdag mottagning på Europaparlamentet, Onsdag Mappa med Elin, Thomas +friends, Torsdag 10års-jubileum restaurangen på Representationen, Fredag inflyttningsfest hos en av Thomas kompisa och lördag inlyttningsfest hos min kompis Joanna.. Söndag Midi-marknad och städning.. PUH jag blir trött bara av att tänka på att jag gjorde så mycket..

 


Men vet ni da, jag har varit och testat på rugby! Det var jätteroligt, även om jag inte kunde reglerna.. kul att brottas lite! =)

Men Thomas sa att han inte trodde det var något för mig, för jag var sån girlie-girl! Har ni hört?! jag har aldrig sett mig som nån girlie-girl EVER, far fan fick han det ifrån?

 


Jaja, nu sitter jag på jobbet och filar på en text som jag ska skriva för Kyrkobladet (sekten here we come!!)

De bad mig skriva en text på temat " Au-pair - vad hände sen" Eller som jag snabbt döpte om det till "Vad fan, är du kvar än?!?" =D

 

Lösenord: Ja om det främjar skrivlusten så gärna... Lovar folk att skriva mer då?


Nog är nog!

Jag vill inte se denna ledsamma stiltje på bloggen varje gång jag loggar in! Min "skuld" i de ledsna inläggen tar jag på mig. Men nu är livet bra! Jag är bra! Jag vill prata ärligt med er. Ska vi lösenordsskydda bloggen och berätta vad som egentligen händer i allas liv?

Vad säger ni?