intensiv och på väg

Och där försvann uppgivenheten som en god doft i folkvimmel.

Jag har (antagligen) fått praktikplats!!!!

Göteborg, brädgård. Men jag undrar vad jag och Jonas sa idag...sa han att jag var rädd? Vad skulle jag vara rädd för? Eller, jo, det är klart att jag är rädd, men det är väl alla lite då och då, jag är ju till exempel rädd för spökerier... Det hela gick ju ut på att jag är så intensiv...och, jo, visst jag är rädd för att vara för mycket. Men jag är ju inte rädd. Det här skulle kunna ältas i evigheter, och jag skulle inte ha något emot att göra det, men dels på grund av min integritet och dels med tanke på er stackare som eventuellt läser så låter jag bli. Ska iaf åka ner och göra besök på min eventuella praktikplats på måndag...och överväger att vara alldeles underbar fram till dess och eventuellt hela veckan efter också.

Så har jag just blivit med barn igen, och det är ju så himla underbart...speciellt nu när vi är hos Johanna som underhåller ungarna medan jag får betalt för det, det gäller att fixa det för sig. Lina och Lizet är lika söta som vanligt och jag är fortfarande förvånad över att Lizet är så stor att hon faktiskt har börjat förskoleklass, jag som trodde att dom alltid skulle vara små och gå på dagis, ack! vad man bedrar sig.

Imorgon står husritning på schemat, ska teckna av fasaden och ge måttuppdrag till mina överordnade. Sedan ska jag göra en planritning på ett litet båthus om jag hinner.

En vacker dag ska jag berätta något vackert, eller kanske sanningen om mitt politiska uppdrag, men det dröjer nog tills den perioden i mitt liv är överstökad. Gud, låt det ske snarast!

Idag är en lycklig dag och jag ska hålla käften och vara söt.

IlseMarie har funnit frid.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback