Kvinnokollektivet

Jag vet inte.
Jag erkänner, jag har inte en aning...men just nu gör inte det ett skit.
Undrar förvisso vart Jonas just tog vägen...borde inte behöva undra...det finns inte så många ställen att gömma sig på här 25 kvadrat går snabbt att leta igenom. Men jag vet att jag inte börjar plugga till barnmorska efter jul i alla fall. Jag vet att jag ska på bröllop på nyårsdagen och att det kommer bli riktigt party. Men jag har trots allt ingen aning om vad som komma skall. Vem har det? Jag borde kanske sova nu, men vem har tid med sån skit? Inte jag, inte nu. Jag har tusen saker som är roligare att ägna mig åt. Jag trodde det var sändningsuppehåll på tv på natten till exempel, men icke. Nu måste jag ju hålla koll så att det verkligen går hela natten, och vad som är ännu viktigare, VAD går hela natten? Poppa musik och tänka på alla man inte har pratat med på länge och alla man vill träffa snart. Försöka låta bli att bli djup och fundera, försöka låta bli att inte tänka. Försök. Försök. Försök. Lönlöst, men tiden går, sakta och säkert.
Andningspaus.