Kvinnokollektivet

Det slår ta mej tusan aldrig fel!
Januari börjar gå mot sitt slut, februari närmar sig med stormsteg...och medeltidsveckan börjar göra sig påmind. Nu börjar jag fundera på om jag kan åka och om jag vill åka...som vanligt alltså. Det slutar alltid med att jag vill som ni kanske vet. Sen funderar jag på om det ska bli någon ny kreation sommaren till ära, tror faktiskt att jag vill ha nåt nytt...och även om inte jag får nåt så ska väl pojkspolingen ha nåt om han ska med. Har faktiskt redan börjat snickra på en dräkt åt honom, fast hans verklighets förankring är lite väl vag enligt mitt tycke.
Jaja, här sitter jag med en klosteröl och våndas över mitt nya nyttiga leverne som liksom äts upp under helgen. Men jag är väldigt duktig nu, simmar och äter duktigt...även om det slinker ner lite choklader då och då.
Men, gotland var det. Funderar på boende, ack, så skönt det vore att kunna krypa hem från clema på natten, det måste jag erkänna. Men dyrt. Dags att börja spara pengar nu. Den som ändå hade nåt att spara.
Men snart är vi där, vi lever som vanligt på fattigdomsrand har slitit och slagit oss illa. Så går man till gatan som stranden gett namn, möt clematis vidöppna famn!
Åh!
Snart.
Snart.
Igen.

Längtande Ilse