Kvinnokollektivet

Jag har säkert nämnt det förut, men det tål att nämnas igen. Vuxenpoäng, det plockar på.
Det började ju med att jag fick åka ensam med kompisarna till gotland. Många år sedan men det måste nog ha varit början på min resa mot att bli vuxen. Är tack och lov inte där än, tror jag. Men det börjar bli skrämmande många poäng.
I julas ändrade jag folkbokföringsadress från föräldrahemmet. Sedan fick vi kontrakt på "den nya, större, gemensamma"  lägenheten.  Nu kan jag ibland finna att jag och sparven diskuterar tapeter, tvättmaskin, spisfläkt och garage. Det ger en hel del poäng.
Hela mitt förhållande är otäckt vuxet måste jag säga. I natt upptäckte jag att julen snart kommer börja närma sig igen vilket fick oss att fundera på hur man löser en sån sak. Jag har förutsatt att jag motvilligt åker tillbaka till bunkern och att Herr Sparv åker upp till dalarna. Men se! Det var inget självklart, "nu börjar det ju bli så att vi vill fira tillsammans...?" säger han och tittar på mig. Förvånat ser jag på honom och svarar "ja." Problemet är att ingen av oss riktigt vill åka "hem" inte ens om vi gör det tillsammans. Det vi kunde enas i är att snö är trevligt och det finns längre norrut och skoter är mysigt. Som tur är har vi ett par dagar kvar innan vi är på den sidan om året så det återstår att se vad som händer.

På tal om vuxet så har jag betalat in hyran för gotland nu. Väntar på pengar. Skatteåterbäringen har kommit nu.

Nu är det bara hund, hus och barn kvar. Sen kan jag kalla mig vuxen. Räknar med att vara där inom tio år.