Efter MR-dagarna

Är hemma och utvilad(nja) efter Mänskliga Rättigheter-Dagarna i sthlm.Bodde hos min bror med flickvän vilket faktiskt var mycket trevligt och avslappnat.Vad skönt det är man vuxit upp ändå.

MR-dagarna gav mig många nya funderingar och hjärtefrågor.Dagarna gav mig också fruktansvärd huvudbry och nästan hat inför alla förbrytare av mänskliga rättigheter som man heller inte kommer åt.USA,ständigt återkommade under dagarna och även i studierna.Det finns fan inget land som reserverat sig för så många mänskliga rättigheter och internationella konventioner som USA.

Jag har blivit riktigt intresserad av terrorism i internationell rätt så jag försökte vara med på alla såna föreläsningar.Det är häftigt och skrämmade att se skillnaderna före 11e september och efter 11e september.Vad hände med terroristernas och de misstänkta terroristernas mänskliga rättigheter?USA hittar på nya uttryck och definitioner för att få göra lite allt möjligt med dessa.Och vi bara accepterar det.För inte fan vågar nån sätta sig upp nåt USA.

I sista sekund valde jag också att gå på en föreläsning om Israel-Palestina frågan för att till slut få lite klarhet i ämnet.Här öppnades mina ögon kan jag säga.Jag finner knappt ord för min avsky och förundran(?) över hur det här kan få fortgå.Det strider mot allt i internationell rätt,men ändå händer inget.Vem ska gripa in?"Muren" som byggs mestadels på Palestinas territorium är fastslaget i domslut olaglig,ändå fortsätter den byggas.Palestinierna isoleras och förtrycks,men ändå får det fortgå.Om inte det här skulle strida mot internationell fred och säkerhet vet jag verkligen inte vad det ska kallas.Men det är ju uppenbart att någonting måste göras!
Ja,mina ögon har precis öppnats för den här frågan och jag än så länge egentligen väldigt väldigt lite.Så nu ska jag lära mig.Det riktigt brinner i mig när jag tänker på det.
Omvärlden borde skämmas!

Det mina systrar och kära vänner har fyllt mig med motivation att orka med den här kursen i mänskliga rättigheter som var ack så mycket hårdare än vad jag trott.

Lev väl men blunda inte!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback