too late to apologize men aldrig försent att ändras

det här året alltså...

jag har vuxit så jävla mycket men fan vad ledsen jag är ändå. kunde det inte få vara så enkelt som jag ville? nej såklart inte. och aldrig ta den lätta vägen. det är ju där man växer, i motgångarna. men jag känner som du ella att jag vill gömma mig ibland. låta tiden stanna för att skydda mig. ibland gömmer jag mig i min egna lilla bubbla. min lilla sagobubbla, representerad av lilla tjejen, min tatuering. hon som står som en påminnelse om att livet ska vara en saga. när jag skaffade henne trodde jag på fullt allvar att livet kunde va en saga.  nu vet jag bättre men vill fortfarande gömma mig i lilla tjejens värld ibland.

jag är så jäkla ledsen att jag och ellie inte pratar. jag trodde att vi alltid skulle vara nära varandra även om det tog slut. men det var innan jag tappade bort mig själv. lätt att gömma sig bakom och skylla på kanske några tycker men så var det. jag skyller inte på nån annan utan har försökt växa. och jävlar vad jag har växt men fan vad jobbigt det är. ansvar alltså. inte lätt att växa ur någonting man själv orsakat.

för ett år sen letade jag lägenhet åt mig och ellie och saknade henne natt och dag. det skrämmer mig att en så stark kärlek kunde gå så fel. finns det hopp liksom? jag har så mycket kärlek att ge men kan man träffa någon att älska i vått och torrt utan att förlora sig själv? nej, för det är som Jung sa, "the meeting of two personalities is like the contact of two chemical substances; if there is any reaction, both are changed". allt är en sån balansgång. jag har inte så bra balanssinne.
att ha gått ifrån relationsanarki till monogami. bra balans där. men jag har alltid varit spretig och jag och henrik diskuterade det här med konstnärssjäl och skapande och genialitet. och kom fram till att kaos är granne med gud och att så länge man har en fast kärna så kan man vara spretig för då kan det bli jävligt bra., och jag tänker att jag är jävligt bra. måste tänka det. men är ändå öppen för konstruktiv kritik. eller vad säger du ella? vad var den där teorin om att ha en fast ideologi som man alltid utgår ifrån.

ikväll tänker jag läsa min nya favorit igen - purple magazine. har läst introt till antologin flera ggr redan, den är perfekt. sen tänkte jag nog skriva en låttext att göra ngt med på ljudverkstan. det skulle va kul att få nåt gjort där.

ska leta upp några härliga listor vi kan fylla i hela gänget om året som gått och året som ska komma.

sammanfattningsvis så önskar jag att jag hade vågat lyssna på mig själv mera och att jag hade haft flera nära vänner i min omedelbara närhet. men jag är glad att jag gått igenom den här skiten. men vill inte göra det igen. nu vill jag ha något mer kontinuerligt och stabilt. places to go, people to meet. jag kommr fortfarande va jäkligt spretig men kanske inte som nu med estetik, postproduktion, breakdance, ljudverkstan, tv-redaktionen. men man ser ändå vartåt det lutar. inga internationella relationer så långt ögat når ;)

nyårslöften:
1. inga destruktiva relationer
2. äta bra
3. träna
4. reflektera mycket men inte FÖR mycket. skriva är bra!
5. göra roliga grejer. dansadansadansa
6. hm.. nej det låter rätt bra såhär va?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback