ellie i sverige

hej alla kära.
jag saknar kvinnokollektivet så mycket ibland. som nu t.ex.
när livet är hårt så önskar jag att det fanns en garderob i en etta med ett kvinnokollektiv i.

livet är inte hårt egentligen. småsaker bara. lite skraj över att jag kom in på södertörn. rädd över att förlora ellie på nåt sätt. ja ni vet. det är samma gamla rädslor som alltid egentligen. ensamhet, livet, vem är jag, vad gör jag här...? osv. osv....

ilse: jag hängde inte riktigt med när du ringde, när kommer ni? till västerås?
mix: ellie gillar dig jättemycket, hon tyckte bäst om dig av alla hon träffade i bryssel, no worries!
ella: kämpa på, bara ett par veckor kvar!

älskar er

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback