Kvinnokollektivet

Jag trodde inte att jag skulle trivas så otroligt bra. Trodde inte att dessa känslor som har dykt upp skulle dyka upp alls. Inte heller trodde jag att det skulle kännas så panikartat att åka härifrån. Om 5 veckor sitter jag på planet till Sthlm. Jag kommer nog att gråta. Det är så svårt att få känslor och sen behöva åka ifrån, avlsuta och än en gång börja om. Det gör ont i hjärtat när jag tänker på att jag ska lämna Mackan.

Jag är rädd för att komma tillbaka för jag vet inte vad eller vilka som väntar på mig.

Jag mår så otroligt bra här och känner att jag faktiskt smälter in väldigt bra. Mackarna säger att jag hat rätt balkanmentalitet och jag nästan är som en macketjej. Jag tar det endast som en stor och varm komplimang.

Stockholm känns dock väldigt väldigt bra. Den helgen kommer att göra underverk.

Ni gör mig stolt!